BEHANDLING

BEHANDLING 2018-11-26T16:53:19+02:00

Vi arbetar med följande behandlingsmetoder:

Lågaffektivt bemötande har som utgångspunkt att människor med problemskapande beteende ofta har svårigheter med att reglera affekt.
Ofta reagerar de med samma affekt som de presenteras för. Det lågaffektiva bemötandet handlar om hur man kan skapa en miljö präglad av
lugn och positiva förväntningar på de personer vi arbetar med i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Metoderna handlar
om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering.

Personalen på Alvstrandsgården har genomgått en utbildning i att hantera utmanande beteende med lågaffektivt bemötande enligt Studio 3-metoden.  Metoden handlar om att förstå och bemöta människor med utmanande beteende och hur vi genom ett lågaffektivt bemötande kan minska stress, oro, konflikter och utbrott. Metoden är baserad på forskningsresultat och noggrann klinisk prövning. I utbildningen har personalen fått ökad kunskap inom följande områden:

– Arbeta respektfullt
– Dämpa frustration och upprördhet
– Förståelse för orsaker till olika beteenden
– Hantera olika svårhanterliga situationer utan fysiskt ingrepp
– Säkra metoder för både klienter och personal när fysiska situationer uppstår
– Lagar och juridiska aspekter
– Avlastande samtal efter incident

Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem. I dag används metoden generellt i rådgivning och behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer. Syftet med MI är att främja motivation och beteendeförändring. Behandlarens roll är att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, och att stärka dennes beslut och åtagande att genomföra förändringen.

All personal som är involverad i klientarbete är utbildad inom MI.

Community Reinforcement Approach (CRA) är en manualbaserad metod för missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Den bygger på inlärningspsykologi och kognitiv beteendeterapi och utvecklades i USA på 1960-talet.

Behandlingen sker huvudsakligen utanför terapirummet och är uttalat praktisk till sin karaktär. Tanken är att en individ som vet vad som utlöser missbruksbeteenden kan hitta andra sätt att undvika eller hantera de utlösande händelserna (triggers). Samtidigt får individen hjälp att utveckla alternativa beteenden som har önskvärda, positiva konsekvenser.

Behandlaren och klienten kartlägger vad som utlöser missbruk och vilka konsekvenser missbruket har. De undersöker också under vilka förhållanden klienten är drogfri och konsekvenserna av det. Individen ska utföra aktiviteter i närvaro av naturliga förstärkare i samhället. Det innebär att komma igång med arbete eller studier och sociala aktiviteter och att med stöd av närstående öka frekvensen av andra meningsfulla aktiviteter. Bestraffning undviks och motiverande samtal integreras för att understryka individens ansvar och valfrihet.

CRA innehåller flera tekniker och procedurer som kan användas i den ordning som bäst gynnar och snabbast förstärker ett drogfritt beteende. De huvudsakliga strategierna är självkontrollträning, problemlösningsfärdigheter, kommunikationsträning, särskilt ”tacka-nej-färdigheter”, och återfallsprevention.

Återfallsprevention (ÅP) är en form av kognitiv beteendeterapi och syftar till att förebygga återfall i missbruk. Metoden utvecklades av amerikanska forskare och började användas i Sverige under senare delen av 1980-talet. Ursprungligen utvecklades återfallsprevention för vuxna med alkoholproblem. Idag används metoden även för ungdomar, och med missbruk och beroendeproblem som rör narkotika, läkemedel, tobak och spel.

Metoden syftar till att ge yttre (beteendeinriktade) och inre (kognitiva) färdigheter att påverka såväl återfalls- som nykterhetsprocessen, och därmed möjligheter att undvika återfall. De yttre färdigheterna handlar bland annat om att kunna tacka nej till alkohol på ett effektivt sätt. De inre färdigheterna handlar om att klienten tillägnar sig ökad förmåga att känna igen, undvika och hantera risksituationer för återfall.

Haschavvänjningsprogrammet (HAP) har en kognitiv-beteendeterapeutisk orientering med fokus på integration av känslor, kognitiv utveckling och beteendeförändring. Programmet har använts i Sverige sedan början av 1990-talet.

Metoden är manualbaserad, men behandlaren måste anpassa sessionerna efter varje ungdoms enskilda behov. Det finns innehålls- och metodmässiga inslag i HAP som även används MI och ÅP.

Programmet tar hänsyn till cannabinoidernas hämmande inverkan på kognitiva funktioner, och det följer den farmakologiska utsöndringsprocessens stadier. Programmet innehåller tre faser, en medicinsk, en psykologisk och en social fas.
Hemuppgifter ingår i programmet, liksom urinprov för droganalys.

Den medicinska fasen inriktar sig på fakta om drogmissbruk. Behandlaren går exempelvis genom fysiska abstinenssymtom och diskuterar anledningar till att klienten missbrukar.
Den psykologiska fasen börjar med en droginventering där man diskuterar vilka droger klienten har missbrukat och när klienten har gjort det. I denna fas ingår även känslomässig bearbetning.
Den sociala fasen är inriktad på tiden efter programmet och man diskuterar hur återfall ska förebyggas. Insatsen varierar i interventionsintensitet beroende på ålder och missbrukets frekvens och varaktighet. Det handlar dock om minst sex och högst åtta veckor och minst 18 sessioner. Samtalen är på cirka 50 minuter och sker enskilt.

rePULSE är en arbetsmetod för impulskontroll och träning av sociala färdigheter. Genom att strukturerat kartlägga olika situationer och reflektera kring tankar och känslor som uppstått kan man lära känna sina egna reaktionsmönster och
bli bättre rustad på att hantera liknande situationer.

Arbetet med metoden är uppbyggt utifrån 10 individuella samtal där man tillsammans undersöker och identifierar vad som ligger bakom olika beteenden och känslor. Under samtalen arbetar man som ett team bestående av en forskare som är
expert på sig själv och en forskarassistent. Forskaren uppmuntras att sätta ord på sina tankar och känslor med hjälp av forskarassistentens undersökande frågor. Genom att identifiera olika känslor och lära känna sina reaktionsmönster
kan forskaren därefter välja ett nytt agerande.

Att veta hur man ska agera och bete sig i olika sociala situationer är något många förväntas kunna redan från tidig ålder. Men om man inte har fått lära sig det kan samvaron och kommunikationen med omgivningen bli problematisk. I rePULSE
arbetar man med de grundläggande sociala färdigheter som krävs för att på ett bra sätt kunna samspela och kommunicera med andra för att lättare skapa goda relationer och förebygga onödiga konflikter.

Alla ungdomar som är placerade på Alvstrandsgården erbjuds att jobba med social färdighetsträning (SFT). Inom SFT arbetar vi i huvudsak med följande:

– Att be om hjälp
– Att be om ursäkt
– Att bli medveten om och hantera negativt tänkande
– Att bli medveten om och hantera ilska
– Att ta emot kritik
– Att veta vad man känner
– Att förstå andras känslor
– Att handskas med någon annans ilska
– Att behärska sig
– Att stå för sina rättigheter
– Att klara en motgång
– Att handskas med en anklagelse
– Att motstå grupptryck

Aktiviteter i dagliga livet (ADL) handlar om aktiviteter som alla människor regelbundet måste utföra för att leva ett självständigt liv. Alla ungdomar som är placerade på Alvstrandsgården erbjuds ADL-träning individuellt anpassad efter deras kunskapsnivå, förmåga och förutsättningar. Det kan till exempel handla om vardagssysslor som att städa, tvätta, följa en budget och laga mat.

Som metodstöd använder vi oss av ”Hitta Rätt”, som är ett tematiskt material som syftar till att bidra med grundläggande lärande i praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling.

Vi arbetar även med manualen KBT vid ADHD för att klienter med ADHD ska få strategier och färdigheter för att hantera sin diagnos, samt förutsättningar för ett mer välfungerande liv.

Placeringsförfrågan
close slider
  • Om klienten

  • Handläggare